Amazonas_Regnskog

Inledning En utta större en New York försvinner varenda dag till följd av skogsbruk, ursprungligen var 12-14% av jordens utta täkt av regnskog men nu är nästan hälften borta . Fortsätter det i såhär så här dröjer det inte länge tills vi inte har någon regnskog kvar. Med regnskogarna försvinner vardens artrikaste ekosystem, mer än hälften av jordens alla arter lever i regnskogar , vilket är en överhängande fara för mångfalden som är värdefull av många anledningar. Vi förlorar också ”världens lungor” och på so set gör os mer utsatta för växthuseffekten. Därför ämnar jag mig i denna uppsats att go in på hur och varför vi alskogar regnskogen och hur vi kan uppnå en hålbarutveckling av regnskogen. Frågestelning Syftet med uppsatsen är att beskriva miljöhoten vållade av regnskogs avskogning och hur man kan uppnå en hålbarutveckling. Jag kommer att begränsa mig sill Amazonas regnskogen. Jag kommer att besvara frågorna: • Vad är avskogning och varför försvinner regnskogen' • Vilka miljöproblem leder avskogningen till' • Hur kan Avskogningen av regnskog stoppas och en hålbarutveckling av den uppnås' Resultat Avskogning och skogsomvandling Avskogning innebär att skogen hugs eller bränns ner i sodan utstrykning och takt att återväxten inte sker . Skogomvandling innebär att skogen röjs undan för att ge plats åt annan markanvändning. Den främsta orsaken till avskogningen av Amazonas regnskogen är skogsomvandling till jordbruks och betesmarks fördel. Bakom mycket av skövlingen ligger ofta nationell poletik som direkt eller indirekt uppmuntrar avskogningen. Man kan till ex bevisa eggande rät till ett skogsområde gnom att skövla det. I manga fall har regeringen get subventioner för t.ex. för etablering av boskapsfarmar. Avskogningen påverkas också i höggrad av marginalisering av fattiga människor. I t.ex. Syd- och Centralamerika leder effektivisering av jordbruket ofta till att småbönder förlorar sina gårdar. De tvingas då ofta in i regnskogen för att röja skog och försöka finna ny försörjning . De tvingas till att använda svedjebruk för att röja undan delar av skogen som sedan odlas. Grödorna suger jorden på näring i en son grad att bara efter ett par år måste bönderna flyta till nästa skogsparti. Jordbruksföretag rensar mer regnskog än någonsin förr, stora delar av Amazonas regnskog omvandlas till sojaodlingar. Och det mesta av sojan används till utfodring av boskapsdjuren. Vårt kött konsumtion är därför direkt kopplad till avskogningen . Miljö Problem Stora regnskogs områden har skövlats till följd av skogsomvandlingen i jordbrukets gagn. Miljön påverkas hårt av detta både lokalt och globalt. Några alvarliga lokala problem är att man ofta bränner skogen för att röja vilket orsakar att skogen näst intill kan påverkas av branden eller till och med börjar brinna. Ett anat lokalt problem är att grundvattnet blir giftigt tillföljd av att bekämpnings medel används när man odlar. Därtill blotlegs jord av verksamheten vilket gör den mer känslig för erosion, detta leder till att mer jord och slem samlas i vattendrag som leder ut i havet . Desto alvarligare är de globala problemen som avskogningen medför: Nar man kalhugger ett skogsparti för att starta en plantage överlever nästan inga arter. I och med det förstörs världens mest artrika ekosystem, över hälften av alla jordens arter uppskattas leva i regnskogen. En minskande mångfald är allvarlig fara för på längre sikt kan det förära en hel del bekymmer. Till ex så går man miste om en lång rad unika outforskade egenskaper hus de individuella arterna som försvinner. Mångfalden genererar likaså än mängd ekosystemtjänster som antingen vi är beroende av eller andra arter eller ekosystem. Mångfalden i de enskilda ekosystemen är av högsta värde eftersom alla ekosystem på jorden är ihopkopplade och växelvärker på ett eller anat set i biosfären, på grund av detta kan förlusten av en sodan mängd arter och ekosystem, som totala förlusten av regnskog skulle leda till, betyda oförutsägbara följder för miljön på alla andra hål i världen. Alvarligheten i förlusten av mångfalden har best beskrivits av Harvard's Pulitzer Prize vinaren, biologen Edward O. Wilson, det sade han: "The worst thing that can happen during the 1980s is not energy depletion, economic collapses, limited nuclear war, or conquest by a totalitarian government. As terrible as these catastrophes would be for us, they can be repaired within a few generations. The one process ongoing in the 1980s that will take millions of years to correct is the loss of genetic and species diversity by the destruction of natural habitats. This is the folly that our descendants are least likely to forgive us for." Som E. O. Wilson seger so är utrotningen det misstaget av alla vara misstag som våra descendenter kommer att lida längs av, för det tar miljoner år för naturen att skapa en nu artrikedom. En ökan de användning av bekämpnings medel kan dessutom orsaka allvarliga globala miljöproblem. Eftersom alla ekosystem, kretslopp och arter på jorden växelvärker med varandra kan bekämpningsmedel som används på en soja odling i Brasilien om den hamnar i naturen spridas i biosfären och till slut hamna till ex i en pengvin i Antarktis eller i en kaviar tub här i svärige. Hålbarutveckling Årets vinare av ekonomipris till Alfred Nobels minne, Elinor Ostrom har visat att allmänningar visst kan förvaltas väl, bara förvaltningen uppfyller vissa bestämda designkriterier . 1. De allmänna resurserna bör vara väl avgränsade. Både resursen och de som får använda den måste kunna avgränsas. 2. Regler för nyttjande bör vara lokalt anpassade. Nyttjanderegler som bestämmer tidpunkt, plats, teknologi, och kvantitet måste vara relaterade till lokala förhållanden. 3. Beslutsfattandet bör vara kollektivt. De flesta som utnyttjar resursen måste kunna delta i beslutsprocessen. 4. Resursen måste övervakas effektivt. 5. Det bör finnas en straffskala för de som bryter mot reglerna som relaterar till brottet. 6. Det bör finnas enkla metoder för konflikthantering. Det måste finnas snabb och effektiv tillgång till metoder eller institutioner för konfliktlösning. 7. Förvaltarskapet bör vara erkänt. Förvaltarskapet får inte vara ifrågasatt av myndigheter eller andra organisationer. 8. Om man har att förvalta stora resurser bör förvaltningen av dessa organiseras på flera nivåer där hantering av lokala resurser sker på den lägsta nivån enligt den sju föregående principerna. Frågan är hur Ostroms idéer skulle kunna tillämpas på regnskogen' Och hur ska man få ledderna som regnskogen finns i att go med på de internationella avtalen' Det tänker jag inte besvara i denna uppsats på grund av plats brist. Sammanfattning Mina Tankar Kring Hålbarutveckling av regnskogen Hela tiden hör man desperata uppmaningar att vi alla bör bli veganer och leva i lerhyddor för det är det enda setet att reda jorden. I detta stör jag mig på två saker, dels anser jag att det går att uppnå en hålbarutveckling utan att behöva gå så långt som att sänka vårt kött konsumtion med 100 % (kött är so got, ärligttalat) och dels är det so att jag inte tror att det lönar sig att tjata på menisker om hur de ska leva för de flesta vill inte höra av det, deras livsstil är helig för dem! Att producera ekologiskt kött på ett etiskt sett i samma kvantitet som det oekologiska är inte möjligt dok som jag har sagt behöver vi inte geupp njutningen av kött helt. I framtiden kommer man kanske till och med att kunna framstela större mängder kött hålbart om vi satsar på den ekologiska branschen och teknologin, men som det ser ut idag so måste vi äta mindre kött. Dessutom är det inte så mycket att ge upp, att till ex äta kött varannan dag eller ta hälften så många köttbullar en vad man brukar till lunch. Att bara sänka kött konsumtionen med hälften skulle innebära att enorma skogsområden skulle kunna reddas. Dilemman är hur man ska få menisker att ändra sig då det inte hjälper att tjata på dem som jag sade tidigare. Det är inte so att jag är emot miljö propagandan, jag håller med om att det är viktigt att sprida kunskapen om miljöhoten och tåla om för folk hur köttet de stoppar i sig förstör jorden. Jag seger bara att ensam kommer kunskapen inte att hjälpa mycket, det har som bekant aldrig någonsin lönat sig att avvänja en rökare genom avskräckning. Ironiskt att vi kan använda vår stora svaghet för att endast tänka på kortsiktiga vinster för att lösa en visentlig del av problemet. Det som behöver göras är att EU och USA måste ta beslutet för att sänka importkvoterna och höja priserna på oekologiskt kött och djurfoder. Anledningen till att vi äter so mycket kött är att vi har råd med det, om kött priserna blir högre kommer vi inte att konsumer lika mycket av den. Men om nu konsumtionen minskar betyder inte det att bönderna som håller på med svedjebruk blir ännu fatigare, länder som håller på med kött och jordbruk på sina regnskogars bekostnad for en svårare ekonomi och situationen försvåras' För att undvika detta måste vi i i-länderna ge dem olika former av bistånd. Refrängen Avskogningen av Amazonas regnskog medför alvarliga lokala miljö problem för de sydamerikanska staterna. För varje dag som avskogningen tar vid närmar vi os en alvarlig global katastrof. Men avskogningen kan stoppas och miljökatastrofer undvikas om global- och lokal- poletik föredras för att forma ett hållbartsamhälle. Ostoms teori är den bästa modellen som vi har att go efter idag. Det är likaså viktigt att ge u-länderna bistånd då avskogningen beror i en hög grad av fatigdomen.  Källförteckning 1. Hubendick, Bengt. Avskogning. Nationalencyklopedin. [Online] [Citat: den 20 oktober 2009.] http://ne.se/school/lang/avskogning. 2. Gärdenfors, Ulf, Persson, Reidar och Sjörs, Hugo. Regnskog. Nationalencyklopedin. [Online] [Citat: den 20 Oktober 2009.] http://ne.se/lang/regnskog. 3. Tsiparis, Helena. JORDBRUK I REGNSKOGEN. Mongabay. [Online] [Citat: den 20 Oktober 2009.] http://world.mongabay.com/swedish/503.html. 4. Åsa & Gerda. Skövlingen. Regnskogen. [Online] den 10 Oktober 2003. [Citat: den 20 Oktober 2009.] http://home.swipnet.se/vingen/Regnskogen/skovling.htm. 5. Rainforests Facts. Rainforests Facts. [Online] 1996. [Citat: den 31 Oktober 2009.] http://www.rain-tree.com/facts.htm. 6. Vad då Palmolaja' men det äter ju inte jag! - bladet som delades ut av Fatima Khayari. 7. Ostrom, Elinor. Allmänningen som samhällsinstitution. 2009.